söndag 18 oktober 2020

Snöväntan & Jultecken


Senare idag vankas det första snön, om man ska tro väderleksrapporten, och nu sitter jag bara här och väntar och längtar. Tyvärr verkar det som om snön kommer regna bort redan efter någon dag eller så, men det är väl oundvikligt såhär fortfarande i oktober. Vintern kommer ju förr eller senare ändå med mer av det vita, härliga. Första snön är alltid så magisk och mysig tycker jag, det är som naturens eget jultecken.

Apropå jultecken så har jag märkt andra små signaler på att julen snart är i antågande. Dels har jag redan sett lite julbelysning på balkonger här och där, vilket alltid är ett uppskattat inslag i höstmörkret. Sedan så har min lokala matbutik rensat bort i hörnan där de alltid brukar ha alla julsaker de säljer, så nu väntar jag bara på att det kommer dyka upp ljusstakar, julgransljus, tomtar och julbelysning där. De har även börjat sälja julmust, ett annat klart tecken. Dock brukar jag vänta till adventsfikat innan jag smakar för maximal julkänsla.

Nu är det inte många löv kvar på träden här, de flesta har redan singlat till marken och snart är världen grå och dyster. Därför blir ju snön så ovärdelig, som gör allt så vitt och vackert, och ännu mer nu när vi går mot så mörka tider med en vecka kvar till vintertid. Då kommer det bli mörkt redan innan fyratiden. Huvaligen!

Har ni fått första snön än eller märkt av andra jultecken?

tisdag 13 oktober 2020

Julbordet

Vilka rätter som bör ingå på julbordet är nog lite olika för varje familj, men säkert finns det gemensamma nämnare för de flesta såsom julskinka och köttbullar. Det har säkert varit en del ruljans på rätter under årens gång för många, där man helt enkelt slutat med något för att ge plats åt något nytt som sedan blivit tradition.


När jag var liten och vi alltid hade halva släkten hos oss på julafton slog vi alltid på stora trumman och hade fullt med olika rätter, sådant som "bara skulle höra till", men sedan vi började fira julafton med bara närmsta familjen så bantades antalet rätter en del. Sådant som försvann var exempelvis dopp i grytan, vår hemgjorda pölsa, leverpastej och lingonlimpa, samt att revbensspjällen flyttades till juldagen istället. Dock kan jag sakna pölsan och leverpastejen ibland, eftersom det var så länge sedan vi hade dem på julbordet.


Trots att en del rätter försvunnit genom åren, så har vi ju fortfarande kvar de flesta favoriterna, såsom givetvis julskinkan, köttbullarna och prinskorven men också gravlax, kalvsylta, julkorv, ägghalvor, inlagd sill och senapssill, sillsallad, vörtbröd, herrängslimpa, julknäcke samt ost och kex. Ibland köpe-leverpastej, rödbetssallad och gravlaxsås. Janssons frestelse har vi bytt mot det vi kallar Jönssons frestelse efter mitt önskemål, då jag inte tycker om ansjovisen. Ett tag gjordes dock båda sorter parallellt.


Sillen har vi alltid haft på den här brickan med just den stjärnduken så länge jag kan minnas. Vi brukar oftast ha sillbrickan på en av köksbänkarna istället för på köksbordet, tillsammans med sillsalladen. När jag var yngre tyckte jag alla vuxna var så konstiga som först ville ta sig en silltallrik, och förstod inte hur de inte ville hugga in på alla varmrätter på en gång. Det tog mig ganska många år innan jag lärde mig uppskatta sillen och faktiskt tycka om den. Dock är det mest senapssillen jag tycker om och inte så mycket den inlagda.


Ibland är vi superambitiösa och har tid och ork att göra fina uppläggningar på fat och i skålar, och ibland blir det enklast möjliga. När jag var liten lade vi till och med upp smöret i en särskild fin liten smörbytta, men numera blir det mest att vi ställer fram smörpaketet som det är. Likaså brukade vi alltid lägga upp senap i en fin liten senapsskål, men numera blir det oftast flaskan som ställs fram som den är. Det går det med.

Hur brukar ni göra med julbordet? Ständigt i förändring med nya rätter, eller samma gamla klassiker?

torsdag 8 oktober 2020

Julen Tolv År Sedan

Förra året gjorde jag en liten tillbakablick från julen 2009, så jag tänkte att det kunde kanske vara roligt att åter titta tillbaka på ett annat år innan bloggen fanns, den här gången från julen för tolv år sedan; 2008.


Den här vyn är sig lik från nu, det har bara tillkommit fler möbler genom åren sedan den här bilden togs. Det här var innan jag ägde min älskade systemkamera, men min gamla digitalkamera hade en mysig candlelight-inställning som jag alltid använde för alla julbilderna eftersom det gav bilderna ett sådant varmt sken.


Här var det direkt en stor skillnad från nu. Då för tolv år sedan hade vi ännu inte fått överta den fina soffan från farmor, och således hade vi inte det fina soffbordet till heller. Dessutom står det runda bordet på fel sida av rummet jämfört med nu, och här fanns det ingen tanke på att ha ett gottbord än. Det stora vackra porträttet på min anfader som numera sitter mellan fönstrena hade vi inte fått ärva än heller.


Här på flygeln hade vi inte alls lika många ljusstakar samlade som vi numera har. Dessutom hade vi inte fått överta de överdådigt vackra oscarianska kandelabrarna från farmor än. De två söta nattljusstakarna i mässing med röda ljus i brukar vi numera ha på ett annat bord där min julby i fiberoptik står.


Här är det mesta sig likt, dock så hade vi varken serveringsvagnen eller det lilla antika spelbordet än, som fått agera sidobord till vänster om skåpet det senaste årtiondet. Tydligen hade vi även julkrubban på annan plats för tolv år sedan, eftersom den annars brukar stå på ett litet bord till höger om skåpet.


Julgranen är sig lik. Den enda skillnaden är väl att det tillkommit fler julgranspynt genom åren, och att vi även numera har julgransljus med fler lampor, men annars har vi kört på samma stil på pyntet i över tjugo år. Här ser vi också en bild från köket och det mindre köksfönstret. Den fina ljuskronan i smide gjorde min yngre bror i skolan, men de senaste åren har vi tyvärr ibland missat att tända både den och golvljusstaken.



Här ser vi julbordet i hela sin härlighet. Det är väl i stort sätt samma rätter numera som då, det ända som brukar skilja sig genom åren är placeringen, och ibland upplägget, av de olika rätterna. Det är även lite av en rotation på vilka ljusstakar som plockas fram och placeras runt i köket varje jul, så där är inget år exakt likadant. Den största skillnaden i julpyntsväg jämfört med nu, är att för tolv år sedan hade vi ännu inte skaffat adventsljusstaken eller julkrukorna i bästa Disney-Julstil från Fyrklövern till köksfönstret.


På väg upp till mellanvåningen där vi alltid har julklappsöppningen sist på julaftonskvällen.


Här för tolv år sedan hade vi en annan och mindre adventsljusstake i fönstret, samt att även det vi kallar för spelskåpet som numera står bakom bordet saknas. Annars är det sig likt. Det är här på spelbordet som vi brukar ställa fram julfikat till julklappsöppningen. Ända sedan jag var liten har vi haft som tradition att dricka klassiska läskedrycker såsom sockerdricka och fruktsoda på glasflaska i särskilda selterglas (som vi enbart använder en gång per år till just det här tillfället) till julklappsutdelningen.


Så slutligen de delar av Musses Julafton-serien från Fyrklövern som jag då hittills hade fått. Då visste jag inte än att jag något år senare skulle få alla resterande delarna, utan jag var så överlycklig och tacksam för att jag ens hade fått något ur serien över huvud taget. Annars brukar vi ha en lysande tomtegumma här.

Roligt att titta tillbaka lite.

lördag 3 oktober 2020

När Tiden Inte Räcker Till

Jag vet inte hur det är med er, men för oss är det inte alltid tiden räcker till när det kommer till alla julförberedelser som måste göras. Det är sällan vi har tid att ha en riktig uppesittarkväll, eftersom vi allt som oftast fortfarande har fullt upp på kvällen den 23:e. Ibland kommer julaftonen och allt är fortfarande inte helt färdigt. Det har varit flera år som vi har fått sätta upp grangirlangen i valvet på själva julaftonsförmiddagen.


Här ovan ser vi ett annat exempel från julafton 2016 när pepparkakshuset (och även alla de stora pepparkakorna vi brukar ha i köksfönstret) inte hade hunnit få kristyr än, utan fick vackert stå där ofärdigt och skämmas lite. Eftersom jag allra helst vill att allt ska vara perfekt på julafton, så skär det alltid lite i hjärtat när sådant händer, men jag har lärt mig att försöka släppa den ångesten och acceptera faktum. För mina julbilders skull så tänker jag då istället att jag kan ta fler bilder i mellandagarna när det sista blivit färdigt.

När det kommer till julbaket så är det flera år som det fortfarande finns degar kvar av våra olika kaksorter att baka ut efter julafton. Jag kan inte minnas att vi någonsin helt blivit utan någon kaksort till julafton, men ibland finns halva degen kvar i kylen på grund av tidsbrist. På den tiden jag fortfarande bodde hemma så gjorde jag ofta vårt eget julgodis (vilket vi numera köper istället), men det var inte alltid tiden räckte till där heller, och det fortfarande fanns blockchoklad, nougat och marsipan kvar i skåpet långt efter julafton.

Har ni liknande historier?