Ända sedan jag varit liten har jag haft en enda bild i huvudet av hur jag vill att min jul ska se ut. Den bilden har alltid symboliserat den perfekta julen för mig och något jag länge försökt eftersträva. Under Kalle Anka på julafton, mot slutet innan eftertexten kommer och efter att Benjamin Syrsa har sjungit färdigt, så dyker en bild upp av ett vardagsrum med tindrande julgran och girlangbeklädd öppen spis. Där har ni det. Det som präglat min smak och stil vad gäller julpynt i hela mitt liv.
På senare år har även en annan inspirationskälla dykt upp i form av Ingmar Bergmans Fanny & Alexander. Traditionell svensk jul med lite pompa och ståt i det hela. Många ljusstakar med levande ljus i, stor praktfull gran, mycket rött. Det har växt fram sakta men säkert, men jag tycker nog att jag har nått dit jag vill nå vad gäller stilen på mitt julpyntande. Det började för tolv år sedan när jag var trött på alla smällkarameller och annat dagispynt som hängde i våran gran och jag började solla bort det jag inte tyckte passade längre helt enkelt. Med smällkaramellerna åkte även flaggor, garntomtar, trätomtar, halmfigurer och annat som jag inte tyckte gjorde sig bra i granen. Det är absolut inget fel på halmtomtar, jag älskar traditionellt svenskt julpynt, men en gran ska tindra och halm tindrar inte helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar