söndag 22 november 2020

En Vecka Kvar

Tänk att det bara är en vecka kvar till första advent. Inte klokt vad den här hösten har rusat fram tycker jag, det var ju oktober alldeles nyss. Jag vet inte hur ni känner, men efter det här mörka och dystra året är jag redo att gå fullt in i julen redan nu. Förhoppningen är att börja julpynta lite grann idag, och sedan fortsätta under veckan som kommer så att man är redo för nästa helg och adventsmyset.


Det här var den sista bilden jag tog på mitt julpynt i januari innan det var dags att plocka bort allting, och nu är vi där igen. Kan inte fatta att jag åter snart får njuta av allt detta vackra och härliga i mitt hem. Det är ju för underbart! Det blir dock ingen gran klädd idag, men senare i veckan förhoppningsvis. Det verkar inte som jag är ensam om att vilja kicka igång julen på en gång, jag tror det är många som behöver något positivt och vackert att ägna sig åt ett tag framöver. Något som är normalt, när allt annat är så onormalt.

Det är ju mycket som kommer vara annorlunda även i jul detta år för de flesta. Man kanske inte kan träffas som vanligt, eller göra alla juliga aktiviteter man är van vid. Jag går nu och hoppas så innerligt att det inte kommer utfärdas ett totalt reseförbud i jul. Jag har inte träffat min familj sedan i januari, och att inte få se dem i jul och fira jul hos dem som vanligt skulle knäcka mig. Jag kan inte tänka mig något mer deprimerande än att få sitta helt ensam på julafton, hundratals kilometer från mina kära. Jag tror den mentala hälsan är något man också måste väga in i det hela på något vis. Men nog om det nu, det är ju några veckor kvar tills jag måste börja oroa mig för eventuella förbud, och fram tills dess ska det i alla fall julas på av hjärtans lust.

Har ni börjat pynta lite än?

onsdag 18 november 2020

Jingle Jangle - A Christmas Journey

Årets första julfilm för mig blev den alldeles sprillans nya Jingle Jangle - A Christmas Journey, som hade premiär på Netflix i fredags. En hjärtevärmande film om uppfinningsrikedom, och vikten av att hålla fast i tron på fantasi. Men om jag ska vara ärlig, så var det mest en film som utspelar sig under julen än en renodlad julfilm, men det gör egentligen inte så mycket eftersom det visuella gav en sådan vintrig, mysig känsla ändå.

Det jag gillade allra mest var alla fantastiska miljöer. Hela filmen såg ut som en steampunkig, färgsprakande, viktoriansk bakelse och det bidrog ännu mer till den mysiga känslan. Den vackra staden såg ut som en vintrig sagodröm och man ville bara flytta dit på momangen. Forest Whitaker var allra bäst som den sorgsne gamle uppfinnaren, och roligast var lätt Ricky Martin som den lille leksaksmatadoren. Den lilla tjejen till stjärnskott Madalen Mills får vi nog se mer av i framtiden, hon hade verkligen rätta glimten i ögat.

Det jag gillade minst, eller egentligen inte alls, var alla sångnummer. Jag är ett stort fan av musikaler, och borde ju gilla det här också, men jag tyckte inte alls det passade in i den här filmen. Melodierna var tråkiga och sånginsatserna var alldeles för skräniga och over-the-top för min smak. Stilen på låtarna tyckte inte jag hörde ihop med en gammaldags miljö, och de kändes helt fel i den annars så mysiga filmen och handlingen. Den enda låten jag riktigt gillade, och som kändes passande var den som Forest Whitakers karaktär sjöng i sin ensamhet. Men det här är ju en smaksak. Det var inte min stil helt enkelt, men andra gillar det säkert.

Låtarna till trots, så tycker jag ändå filmen var sevärd, och kan mycket väl tänka mig se den igen i framtiden. De mysiga miljöerna och den fina handlingen är skäl nog. Rekommenderas!

lördag 14 november 2020

Den Saknade Julspaningen


När nu det här året är som det är, så har jag helt undvikit att besöka fysiska affärer och köpcentrum, förutom min lokala matbutik, och jag tror inte det kommer ändras tyvärr innan jul, det känns helt enkelt inte värt den risken tycker jag. Men konsekvensen av detta har ju blivit att jag helt gått miste om all mysig julspaning i alla butiker, som jag annars brukar tycka är så rolig att göra. Även om jag inte har ekonomin att köpa så mycket, så är ju en sådan stor del av julkänslan innan jul att få se allt julutbud runt omkring sig, som här ovan från Yorkshire hösten 2013. Höra julmusiken spela i högtalarna medans man går runt och tittar på allt som julen har att erbjuda just det året. Och det är inte förrän något utebliver som man inser hur mycket man saknar det.

Något som däremot förbryllat mig det här året, är hur vissa butiks- och varuhuskedjor inte tagit tillfället i akt och börjat erbjuda näthandel utöver den vanliga verksamheten. Det skulle ju minska behovet att behöva trängas i deras fysiska butiker, men de skulle samtidigt kunna öka omsättningen ännu mer eftersom fler skulle kunna handla hos dem. Jag tänker särskilt på lågprisvaruhusen som Rusta, ÖoB och Dollarstore som ofta har ett sådant stort julutbud till bra priser. IKEA erbjuder ju näthandel, men till hutlösa leveranskostnader, och de butikskedjor som redan finns på nätet har inte direkt övertygat mig i deras julsortiment. Det går någon konstig stram, mörkgrön, mörkblå och rödlila trend i år som inte alls faller mig i smaken. Sammetstrenden förstår jag inte alls, och vad är det med alla dessa vikta pappersgranar jag ser överallt?

Må 2021 bli som vanligt!

tisdag 10 november 2020

Sagan om Karl-Bertil Jonssons Julafton

Något jag inte hade en aning om, men nyligen blev varse om är att Karl-Bertil Jonssons Julafton håller på att bli spelfilm, med riktiga skådespelare! Skeptisk som jag brukar vara när det kommer till nytolkningar så borde inte det här tilltala mig eftersom jag älskar originalet så mycket. Tills jag fick se första promobilden!


Plötsligt känner jag att det här kan bli hur bra som helst, om de håller sig trogna till originalet vilket jag hoppas de gör. Än vet vi ju inte hur hög klass manuset, regin eller skådespeleriet kommer att ha, men bara den här bilden ser ju oerhört lovande ut. De ser inte bara helt rätt ut för rollerna, utan allt verkar också vara precis sådär tidstypiskt som man kan önska sig från en produktion som ska utspela sig runt 1940-talet. "Ska du lukta på glöggen, pojke?" kan man riktigt höra Tyko Jonsson säga när den där bilden togs.

Karl-Bertil var inte något jag växte upp med alls, men det blev kärlek från första ögonkastet för mig när jag väl såg den för första gången i sena tonåren. Mest på grund av att jag alltid älskat Per Åhlins tecknade filmer, men också självklart sagan i sig. Jag undrar om de kommer låta Tage Danielsson vara berättare här också, eller om de helt kommer skippa den biten (eller låta någon annan berätta). Jag vet inte riktigt vilket jag skulle föredra faktiskt eftersom det också måste passa själva filmen, men nog skulle det kännas fint om Tage fick vara med också om det gick. Jag hoppas även den mysiga musiken får vara med på något hörn, den hör liksom dit och särskilt till den mysiga öppningsscenen. Moderna omtolkningar ger jag inte mycket för, så jag hoppas den här kommer bli sådär mysig, klassisk och julig som det känns att den skulle kunna bli.

Premiär väntas bli till november nästa år!

fredag 6 november 2020

Here We Come A-Caroling

Ett av mina absoluta favoritband Blackmore's Night kommer inte bara med en ny skiva nästa år, utan de bjuder även på en liten försmak i form av en julskiva; en EP med fyra jullåtar vid namn Here We Come A-Caroling, som också är titeln på den första låten de precis släppt. Själva julskivan kommer 4:e december.


Jag har ju tipsat om Blackmore's Nights julmusik förut, och den här nya låten är ju i precis samma härliga, svängiga folkliga stil som man blir så glad av. Deras renässansdoftande musikstil är som gjord för jullåtar och gamla carols, och jag kan verkligen återigen varmt rekommendera deras tidigare julskiva Winter Carols (och även deras vanliga skivor också givetvis). De tre andra låtarna på den nya EP:n som kommer är It Came Upon A Midnight Clear, O Little Town Of Bethlehem och Silent Night. Det ska bli väldigt spännande att höra deras tolkningar av dessa klassiker, och av denna första låt att döma så kan det ju inte bli annat än toppen.

Nu när det är november känns det ju ännu mer legitimt att lyssna på julmusik, nu är det ju liksom bara några veckor kvar tills varenda vanlig människa gör det ändå, så nu tycker jag det är fritt fram att lyssna på av hjärtans lust. Jag har märkt av en del tecken på sociala medier att i år är fler än vanligt ännu mer taggade att jula på för fullt så snart som möjligt, som motvikt till allt det oroväckande och alarmerande på pågår runt om i världen. Ett välbehövligt omfamnande, vackert, mysigt andrum med andra ord och jag känner likadant.

Jag önskar er en härlig fredag!

söndag 1 november 2020

Jultidningsmys

Fyra veckor kvar till första advent, och jag sitter här och bläddrar i den fina jultidningen Julefrid som jag kunde köpa i fredags och myser för fullt. Tusen tack till föräldrarna som bidrog med en slant!


Sådan otroligt stämningsfull tidning tycker jag, precis sådär underbart gammaldags som jag älskar. En fröjd för både ögat och själen verkligen. Än så länge har jag bara njutit av alla bilderna, så det ska bli trevligt att läsa texterna sedan också. Med julmusik som spelar i öronen dessutom, så blir man ju alldeles full av julkänsla och jullängtan. Det är inte klokt att det bara är fyra söndagar kvar tills det smäller, och bara tre helger kvar tills jag antagligen börjar julpynta så smått här hemma. Vart tog hösten vägen?


Det här reportaget om gamla julkort är ju som gjort för mig. Jag älskar ju gammaldags julkort så mycket att jag till och med har tre stycken i min bloggheader som ni säkert har märkt. Det finns även andra mysiga reportage om gamla bokmärken, TV-julkalendrar och en massa annat trevligt. Jag kan verkligen rekommendera tidningen till alla som älskar den klassiska, nostalgiska, traditionella julen. Särskilt i år när allting är så märkligt, dystert och ovisst, känns det nästan ännu mer angeläget med något tryggt och bestående som man kan känna igen sig i, en ljusglimt från förr som påminner om hur det en gång var.

Önskar er en fin söndag!

tisdag 27 oktober 2020

Nu Börjar Det Hända Saker

Känner ni det? Att nu är det faktiskt inte bara vi jultokiga som jular allt vad vi kan i vår lilla bloggvärld, utan att det numera även märks ute i samhället att advent är på väg. Plötsligt ser man jultecken överallt.


På grund av den rådande situationen med pandemin så har jag undvikit att besöka stormarknader och fysiska affärer i allmänhet det här året, utan har i stort sett enbart hållt mig till min lilla lokala matbutik, och vet ej än om det ens blir något besök i någon större affär innan jul för julspaning. Därför blir jag så lycklig för det lilla jag får i form av jultecken. Gissa om jag blev glad vid mitt senaste besök när detta torn av julgodsaker uppenbarade sig! Kan ju knappast bli bättre eller mer juligt än pepparkakor, pepparkakssdegar, kristyr, pepparkakshus och Nonstop! De brukar använda den här ytan för just julgott under säsongen, så mer lär förmodligen tillkomma den närmsta tiden. Nonstop är verkligen bland det godaste jag vet i form av godis, och något som jag starkt förknippar med julen eftersom vi alltid haft det på pepparkakshustaket.


Eftersom vi alltid gör eget pepparkashus av egen modell, så är köpehus aldrig något som vi provat eller antagligen aldrig kommer att prova, men jag tycker förpackningarna är så söta och juliga att titta på ändå. Och smidigt såklart för de som föredrar att köpa färdigt. Annas Pepparkakor är nostalgi för mig i största allmänhet. Eftersom jag heter Anna så trodde jag ju givetvis att pepparkakorna gjordes just för mig när jag var liten. Vilka tokiga idéer man hade som barn egentligen. Nu väntar jag bara på att fler julsaker kommer dyka upp i butiken. Hörnan där de brukar sälja julpynt är för närvarande upptagen av Halloween och Allhelgona, men det borde inte vara långt kvar tills det byts ut även där. Som jag längtar!

Det känns som om startskottet går nu!

torsdag 22 oktober 2020

Utebelysning Eftersökes


Det som absolut inte fick hända, har tyvärr hänt. Jag fick meddelandet häromdagen att vår älskade balkongbelysning nu var bortom all räddning och att vi måste hitta en ny. "Men det är väl bara att köpa en ny" tänker nog du som läser, och för de allra flesta är det nog bara så, men för oss är det inte riktigt så enkelt. Vi vill ju ha en exakt likadan, men det sorgliga är att det här är en modell som inte verkar finnas längre, i alla fall inte hos Konstsmide. Vi har alltså haft olika upplagor av exakt just den här belysningen ända sedan jag var barn, och för en som jag som alltid vill att allt ska vara som det alltid har varit, är detta ett sorgebesked.

Så nu får vi antingen leta land och rike runt efter en likadan, om det ens fortfarande finns någonstans att få tag på, eller hitta något värdigt substitut som faller oss i smaken. En inte helt enkel uppgift. Vi vill nog helst ha en med fristående större lampor, som är lätta att byta ut när någon lampa går, så att man kan ha slingan kvar i många, många år. Visst hade det varit enklare om man inte var så lätt fäst vid att saker och ting ska vara på ett visst sätt, om vi hade haft lite olika belysningar genom åren och det inte spelade någon roll hur den såg ut, men nu är man som man är. Om du som läser har sett vår älskade modell någonstans, hojta gärna till!

Hur gör ni med utebelysningen?

söndag 18 oktober 2020

Snöväntan & Jultecken


Senare idag vankas det första snön, om man ska tro väderleksrapporten, och nu sitter jag bara här och väntar och längtar. Tyvärr verkar det som om snön kommer regna bort redan efter någon dag eller så, men det är väl oundvikligt såhär fortfarande i oktober. Vintern kommer ju förr eller senare ändå med mer av det vita, härliga. Första snön är alltid så magisk och mysig tycker jag, det är som naturens eget jultecken.

Apropå jultecken så har jag märkt andra små signaler på att julen snart är i antågande. Dels har jag redan sett lite julbelysning på balkonger här och där, vilket alltid är ett uppskattat inslag i höstmörkret. Sedan så har min lokala matbutik rensat bort i hörnan där de alltid brukar ha alla julsaker de säljer, så nu väntar jag bara på att det kommer dyka upp ljusstakar, julgransljus, tomtar och julbelysning där. De har även börjat sälja julmust, ett annat klart tecken. Dock brukar jag vänta till adventsfikat innan jag smakar för maximal julkänsla.

Nu är det inte många löv kvar på träden här, de flesta har redan singlat till marken och snart är världen grå och dyster. Därför blir ju snön så ovärdelig, som gör allt så vitt och vackert, och ännu mer nu när vi går mot så mörka tider med en vecka kvar till vintertid. Då kommer det bli mörkt redan innan fyratiden. Huvaligen!

Har ni fått första snön än eller märkt av andra jultecken?

tisdag 13 oktober 2020

Julbordet

Vilka rätter som bör ingå på julbordet är nog lite olika för varje familj, men säkert finns det gemensamma nämnare för de flesta såsom julskinka och köttbullar. Det har säkert varit en del ruljans på rätter under årens gång för många, där man helt enkelt slutat med något för att ge plats åt något nytt som sedan blivit tradition.


När jag var liten och vi alltid hade halva släkten hos oss på julafton slog vi alltid på stora trumman och hade fullt med olika rätter, sådant som "bara skulle höra till", men sedan vi började fira julafton med bara närmsta familjen så bantades antalet rätter en del. Sådant som försvann var exempelvis dopp i grytan, vår hemgjorda pölsa, leverpastej och lingonlimpa, samt att revbensspjällen flyttades till juldagen istället. Dock kan jag sakna pölsan och leverpastejen ibland, eftersom det var så länge sedan vi hade dem på julbordet.


Trots att en del rätter försvunnit genom åren, så har vi ju fortfarande kvar de flesta favoriterna, såsom givetvis julskinkan, köttbullarna och prinskorven men också gravlax, kalvsylta, julkorv, ägghalvor, inlagd sill och senapssill, sillsallad, vörtbröd, herrängslimpa, julknäcke samt ost och kex. Ibland köpe-leverpastej, rödbetssallad och gravlaxsås. Janssons frestelse har vi bytt mot det vi kallar Jönssons frestelse efter mitt önskemål, då jag inte tycker om ansjovisen. Ett tag gjordes dock båda sorter parallellt.


Sillen har vi alltid haft på den här brickan med just den stjärnduken så länge jag kan minnas. Vi brukar oftast ha sillbrickan på en av köksbänkarna istället för på köksbordet, tillsammans med sillsalladen. När jag var yngre tyckte jag alla vuxna var så konstiga som först ville ta sig en silltallrik, och förstod inte hur de inte ville hugga in på alla varmrätter på en gång. Det tog mig ganska många år innan jag lärde mig uppskatta sillen och faktiskt tycka om den. Dock är det mest senapssillen jag tycker om och inte så mycket den inlagda.


Ibland är vi superambitiösa och har tid och ork att göra fina uppläggningar på fat och i skålar, och ibland blir det enklast möjliga. När jag var liten lade vi till och med upp smöret i en särskild fin liten smörbytta, men numera blir det mest att vi ställer fram smörpaketet som det är. Likaså brukade vi alltid lägga upp senap i en fin liten senapsskål, men numera blir det oftast flaskan som ställs fram som den är. Det går det med.

Hur brukar ni göra med julbordet? Ständigt i förändring med nya rätter, eller samma gamla klassiker?