Visar inlägg med etikett Nostalgi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nostalgi. Visa alla inlägg

onsdag 17 september 2025

Ännu Mer Julpynt

Jag skrev ju tidigare om att jag fått hem lite julgranspynt till mig, men det var inte det enda i julväg som fick följa med mig hem från föräldrarna i somras. En hel kartong fylld med julsaker som de inte behövde ha kvar fick jag även med mig, samt några saker som redan var mina såsom pepparkakshuset. En del av det här är verkligen nostalgi för mig, sådant som hängt med sedan jag var barn som exempelvis God Jul-skylten, den lilla snögubben och de två skidåkande tomtenissarna. Annat har tillkommit under åren men som jag ändå tycker väldigt mycket om, som den stora tomtefamiljen som sitter och äter runt ett bord och den stora femarmade kulljusstaken. Det roliga med den röda lyktan till vänster i bakgrunden är att jag såg en likadan på second hand förra året och övervägde om jag skulle köpa en egen, men tänkte sedan att föräldrarna har ju en som jag kanske skulle kunna få överta någon gång i framtiden. Den framtiden kom snabbt, vill jag lova.

I plastlådan finns en liten krubba som är från mammas barndomshem, men som vi också brukade ha framme förr om åren. Det roliga med den är att figurinerna är exakt likadana som familjens vanliga stora krubba, bara i en mycket mindre storlek. Vet inte om jag har någon plats där den kan stå här i lägenheten där mina pyntytor är begränsade, men ville ändå ha den för nostalgins skull. Ovanpå krubban i lådan ligger lite allehanda pynt där jag inte heller vet om jag kommer ta fram allt, men som jag ändå ville ha kvar. En del av det kommer jag nog pynta med, men kanske inte de egengjorda dagispynten eller julgranspynten i halm.

Kan man ha för mycket julpynt? Oklart. Roligt är det i alla fall.

måndag 16 oktober 2023

Nostalgiska Månadsbilder

När jag var liten hade vi en månadstavla med underbara bilder av Kerstin Frykstrand på väggen. En bild för varje månad som förvarades i en och samma ram, och som vi således bytte för varje månad som kom, som en kalender. Jag älskade de bilderna och hur de verkligen fångade årstiderna på ett sådant fint sätt.

Min absoluta favoritbild var givetvis december, och jag minns hur jag längtade varje år till det var dags att byta till just den. Visserligen var det roligt att byta bild varje månad och återse de andra bilderna varje år också, men december var alltid något särskilt. Älskade det varma skenet från ljusen i granen och de röda äpplena, och jag brukade fantisera om att det var just jag som var den lilla flickan på bilden. Tycker bilden fångar så bra den förundran man alltid kände som barn, och som man fortfarande känner som vuxen julälskare, när man står inför den tindrande, lysande granen och bara insuper allt det vackra och juliga.

Det var egentligen väldigt pedagogiskt med de här månadsbilderna. Eftersom samma bilder återkom varje år vid varje specifik månad så lärde man sig fort inte bara vad månaderna hette och vilken ordning de kom i, utan också vad som kännetecknade varje månad. Dessutom kunde man lättare förstå tidens gång när man visste hur många månadsbilder det var kvar till ens födelsedag, till sommaren eller till julen. Jag får så mycket nostalgikänslor när jag ser dessa bilder eftersom de präglade hela min barndom så oerhört. Skulle inte ha något emot att äga en egen månadstavla och återuppta traditionen med att byta bilder varje månad.

Hade ni något liknande?

söndag 16 oktober 2022

Min Barndoms Jular

När jag tänker tillbaka på min barndoms alla jular, så blir jag alldeles varm inombords och lycklig i själen. Jag har på det hela taget enbart positiva minnen från alla mina julfiranden i livet, och det är något jag är oerhört tacksam över. Att jag aldrig har behövt våndas inför julen och att jag alltid har kunnat tillbringa den med nära och kära. Jag tänker också på alla återkommande traditioner som varit speciella för just vår familj.

Min barndoms jular är ju också synonymt med den gamla svenska 1900-talsjulen. Den med julbonader, tomterader, flaggspel, halmpynt, smällkarameller och kulljusstakar. Det är ju det som är så häftigt med julen tycker jag, att man för vidare traditioner från tidigare generationer, och på så sätt kommer dem närmre. Den typen av julpynt som fortfarande gällde när jag var liten på 80-talet, var ju i stort sätt samma typ av julpynt som gällde även vid förra sekelskiftet och genom hela 1900-talet. Det är lite svinlande att tänka sig.

Det är ju inte så konstigt att jag är så förtjust i våra granvaktande retrotomtar. Kärleken för den sortens tomtar började redan när jag var liten och tomten som alltid satt under granen hos mormor och morfar. Eller ja, den satt ju inte så mycket under granen när jag var på besök eftersom den alltid hamnade i min famn på ett eller annat sätt. Jag vet inte riktigt varför jag föll för den så mycket. Kanske var det för att jag var mer van vid att bara ha en julbock under granen och att en tomte var så speciellt och roligt. Kanske var det för att jag helt enkelt tyckte den var så fin och söt. Jag minns inte exakt. Men jag blir så full av nostalgi när jag ser den här bilden, eftersom jag minns ju hur lycklig jag var då, och hur mycket jag tyckte om att få vara hos mormor och morfar. Och kanske också känslan av vemod över att kärlekstomten inte finns kvar längre. Så det är väl kanske därför som vi har hela fem stycken retrotomtar nu, som någon slags omedveten överkompensation.

Har ni några fina julminnen från barndomen?

fredag 22 oktober 2021

Tillbaka Till Tidsmaskinen

För några år sedan bjöd jag på en liten tidsmaskin där jag visade pyntutvecklingen av vår julgran genom åren, och tänkte att det kanske kunde vara roligt med en liten tidsresa till, dock utan tema den här gången.

Min barndoms jular på 80-talet minns jag bara med varm glädje. Mina föräldrar var säkert superstressade varje år för att få till julaftonen eftersom halva släkten alltid kom hem till oss på den tiden, och flera av dem hade tider att passa för att de skulle iväg och fira mer jul på annat håll, men den stressen var inget som vi barn märkte av (och delade) förrän vi blev lite äldre och släktjulaftnarna till slut blev ett minne blott. Dock minns jag det bara som roligt i början. Här ser vi mig sittandes på min julklappspulka, julen 1985.




Vi fortsätter med några glimtar från 80-talet där jag precis fått en julklapp av tomten. Mina föräldrar sjöng båda i kyrkokör när jag växte upp, så att pappa skulle iväg och sjunga lite i kören var alltid anledningen som gavs till att han försvann ett tag på julaftonen i samma veva som tomten kom. Inget konstigt tyckte vi barn som var vana vid adventskonsterter och midnattsmässor i juletid. Några gånger var min farbror tomten istället, och eftersom de båda hade liknande tomteröst så bidrog det till att illusionen kunde upprätthållas.

Köksnostalgi a la 1900-tal så det förslår! Det som skvallrar om att det är 90-talet och inte tidigare årtionden är vitvarorna, men annars är ju köket rent 70-tal. Så här såg det nog ut för många svenskar på den här tiden. Jag minns att vi oftast hade kakeldekor på julen när jag växte upp (till skillnad från nu), och bara det fyller mig med nostalgi. Här ser vi köket uppdukat för julbordet, med julmaten på köksbänkarna och matbordet, där man sedan tog med sig sin tallrik ut till vardagsrummet och åt vid ett tillfälligt långbord. Numera har vi ett riktigt matrum hemma hos mina föräldrar, så traditionen att hämta julmaten i köket består fortfarande.

Pepparkakor i fönstret som har varit tradition i min familj sedan jag var barn, som jag skrev om här, och som vi fortfarande gör varje år. Just det här året på mitten av 90-talet hade vi speciella egengjorda former som jag hade ritat, där var och en fick välja något som representerade dem eller deras intressen. Jag var helt Fantomen på Operan-tokig på den här tiden (och är väl fortfarande), så fantomenmasken var min. Annars har det mest varit de mer traditionella pepparkaksformerna som hjärtan, gubbar, grisar och hästar. Allt på den här bilden är så mycket nostalgi för mig, från julgardinerna och nejlikeapelsinerna till julkrukorna i fönstret. 

Så har vi kommit till 00-talet och huset mina föräldrar fortfarande bor i. Denna bilden är från 2004 och är den sista julen innan jag skaffade digitalkamera. Här hade vi redan övergått till den stilen på julpyntandet som vi kört med sedan millennieskiftet, men fortfarande i ganska blygsam skala och inte alls med samma överdåd som nu. Främst för att vi helt enkelt inte hade lika många ljusstakar än. Här hade jag dock börjat julfota på allvar för att försöka få till stämningsfulla bilder, och inte bara fota för fotandes skull i dokumentationssyfte. Jag hade sett ett tips i den gamla klassiska Stora Julboken (1979/1983) året innan att man kunde fota utan blixt för att få till de där riktigt stämningsfulla julbilderna, och det har jag sedan fortsatt med sedan dess.

Och till sist hamnar vi på 10-talet där vi enligt min mening har landat i ett pyntande som är sådär alldeles perfekt lagom. Lite överdådigt men ändå inte för mycket, elegant men fortfarande jordnära på något vis. Det är här i soffan i vardagsrummet som vi har julklappsöppning varje jul, och eftersom julgranen står i matrummet har vi en liten mysig bordsgran i stället. Visst kan jag sakna att ha julgranen i samma rum som man öppnar julklapparna (och således klapparna under granen), men samtidigt gör sig julgranen så oerhört bra i burspråket i matrummet att jag inte skulle vilja vara utan det heller. Man får offra något.

Min pyntstil som utvecklats under de senaste årtiondena kan man nog sammanfatta som Fanny & Alexander möter klassisk Disney-jul. Jag skrev om det redan 2010 när bloggen var ny och det har inte ändrats sedan dess, snarare förstärkts ännu mer. Bilden ovan togs julen 2016 då vi hade lyckats hitta en alldeles särskilt fin kungsgran. Mycket har förändrats sedan min barndoms jular på 80-talet, både i pynt och firande, men en hel del har faktiskt hängt med. Från julmaten och julbaket till traditioner och faktiskt en del julpynt också.

Här tog min lilla tidsmaskin slut. Kanske tar vi åter en tur i framtiden. Nu önskar jag er en fin helg!

lördag 25 september 2021

Bilder Från Julpyntandet

Jag har ju redan visat bilder från julafton, men kom på att jag även har några bilder från julpyntandet dagarna före julafton. Där julaftonsbilderna är tagna med systemkameran och är tänkta att se så fina och perfekta ut som möjligt, så är dessa bilder jag bjuder på idag tagna med mobilen och är mer i dokumentationssyfte. Lite bakom kulisserna så att säga. Men sådant kanske är kul att se ändå.

Här höll jag på att packa upp mina älskade Musses Julafton-figuriner från Fyrklövern. Jag har originalserien från själva Musses Julafton-filmen, men också även en av tilläggsserierna med figuriner som Farmor Anka, Farbror Joakim och Knattarna. Tycker de gör sig väldigt bra ihop även om de egentligen inte hör dit.

Här hade vi fått upp grangirlangen i valvet, och jag skulle precis börja pynta julgranen. De senaste femton åren eller så är det mest jag som står för hela julgranspyntandet själv, något jag absolut inte har något emot eftersom allt då blir precis som jag vill ha det. Det är ju inte så att resten av familjen är bannlysta från att pynta, de skulle självklart få vara med om de ville, men de passar då på att ta uti med allt det andra julstöket som ändå också måste göras. Jag älskar synen av alla kartonger på bordet fulla med vackra julgranspynt.

Här har en hel del ljusstakar precis fått ljus och väntar bara på att få hamna på sin rätta plats. Alla ljusen med vekar som ej varit impregnerade från början har vi förtänt så att det ska gå fortare att tända dem sedan på julaftonskvällen. Jag älskar Liljeholmens kronljus, men de är förskräckligt sega att tända första gången.

Och här slutligen har jag precis pyntat färdigt på öppna spisen med alla våra små porslinstomtar. En riktig tomteparad verkligen. De flesta av dem har hängt med sedan jag var barn, så det är väldigt mycket nostalgi associerat med många av dem. Det lilla grenljuset stöpte jag när jag gick på fritids i åtta- eller nioårsåldern eller så, och det har lyckats hålla sig helt i nästan trettio år. Den stora smidesljusstaken fick ha kvar ljusen från förrförra julen då de fortfarande hade brinntid kvar. Röda ljus gör sig så bra i smidesljusstakar.

Nu ni. Nu är det bara två månader kvar till första advent och tre månader kvar till julafton!

fredag 17 september 2021

Mias Julfrågor No. 1

Här besvarar jag första delen av Mias Julfrågor, från Mias Jul-extas på Instagram.

✦ Vad är det bästa med julen?
Allt vackert julpynt alla gånger. Men inte bara julpynt i allmänhet, utan främst allt det underbara julpyntet som man kanske är uppväxt med, eller som man ägt i flera år och som har sin bestämda plats. Det är igenkännandet från alla jular från förr som gör det så extra speciellt och juligt för mig.

✦ Vilken är din favorit-julsång?
Oj, skulle kunna svara på detta i timmar. Älskar julmusik. Men storfavoriterna är nog ändå O Helga Natt, Marias Vaggsång, Gläns Över Sjö Och Strand, Good King Wenceslas och Fairytale of New York.

✦ Ditt bästa julminne?
Jag har så många, men ett kärt julminne är när jag i tidiga tonåren valde att stiga upp i ottan på julaftons morgon när alla sov, smyga mig ner i vardagsrummet och endast i skenet av den tindrande julgranen titta på Beatrix Potter-baletten på video. Så oerhört mysigt. Den visades alltid på TV den 23:e december när jag var liten, och vi brukade alltid se på den då när vi var små medan föräldrarna höll på med allt julbestyr.

✦ Fira jul med vänner eller med släkten?
Familjen/släkten alla gånger. För mig så är alla traditioner man är van vid så viktiga på julen och ingen förstår och kan dem ju bättre än familjen och släkten. Just anknytningen till alla tidigare jular är så betydelsefull.

✦ Om du har barn, tror de på Tomten?
Har inga barn, och jag minns inte direkt själv när jag slutade tro på tomten, men kanske i sexårsåldern.

✦ Jul hemma eller bortbjuden?
Alltid jul hemma. Precis som jag svarade angående familjen och släkten, så är det just igenkännandet och alla traditioner man är van vid som är så viktigt för mig på julen, och det skulle helt enkelt inte kännas som en riktig jul någon annanstans. Detta gäller främst själva julaftonen. Att fira jul hemma hos någon annan i någon av mellandagarna skulle jag inte ha några problem med, såvida man inte behövde resa bort över flera dagar.

✦ Går du i kyrkan under julen?
Nja inte direkt. Det har hänt att jag gått på midnattsmässan, antingen för att spela flöjt eller för att lyssna på julmusiken, men det har mest varit som en kul mysig grej och inget jag känner att jag måste göra.

✦ Vad är den ovanligaste julen du firat?
Jag har tack och lov alltid fått fira en jul hemma med alla mina kära varje år sedan jag föddes, och hoppas att det så alltid kommer att förbli (peppar, peppar). Dock har det väl varit en del annorlunda omständigheter vissa år, som till exempel det året när jag var nio och min mamma bröt foten i december och således inte kunde hjälpa till med alla julförberedelser. Då fick min farmor rycka in på julafton och se till att allt blev klart till släkten skulle komma, och jag minns ångesten jag hade över att hon inte skulle veta hur vi brukade ha det.

✦ Hur ska du fira denna julen?
Förhoppningsvis som vanligt hemma hos föräldrarna med syskonen. Vi får väl se om min moster kan komma den här julen, då det fick utebli förra året med pandemin.

✦ Julen är inte jul utan …?
Skulle nog återigen säga allt julpynt, men kanske nog allra främst julgranen. Ingen jul utan julgran.

✦ Om du skulle fastna i en julfilm, vilken skulle det vara?
Om man får räkna Fanny & Alexander, så skulle det bli mitt svar. Utan biskopen, givetvis. Vilken julprakt!

✦ Skulle du helst vilja ha en vit jul eller varm och solig?
Vit jul alla gånger. Det skulle inte alls kännas som jul om det var sol, värme och grönska utanför fönstret. Förstår inte hur folk på de sydligare breddgraderna eller på det södra halvklotet står ut.

✦ Om du fick fira julen varsomhelst på jorden, var skulle du vara?
Givetvis hemma hos familjen i Sverige. Men om jag måste svara någon annanstans, skulle det bli någon mysig liten engelsk by eller en mysig liten småstad på den amerikanska nordöstkusten.

✦ Firar du juldagen och annandagen på något vis?
Inget direkt firande i sig, men anser de ändå som juldagar. Vi brukar äta mer julbord på annandagen, och ibland mysa med film eller serier, äta mer av allt julgodis och riktigt bara njuta av att alla julförberedelser och måsten är avklarade. Julfriden som infinner sig på juldagen är så oerhört fin och mysig tycker jag.

Rolig lista tycker jag. Följande delar kommer senare. Fyll i och besvara du med!

söndag 1 november 2020

Jultidningsmys

Fyra veckor kvar till första advent, och jag sitter här och bläddrar i den fina jultidningen Julefrid som jag kunde köpa i fredags och myser för fullt. Tusen tack till föräldrarna som bidrog med en slant!


Sådan otroligt stämningsfull tidning tycker jag, precis sådär underbart gammaldags som jag älskar. En fröjd för både ögat och själen verkligen. Än så länge har jag bara njutit av alla bilderna, så det ska bli trevligt att läsa texterna sedan också. Med julmusik som spelar i öronen dessutom, så blir man ju alldeles full av julkänsla och jullängtan. Det är inte klokt att det bara är fyra söndagar kvar tills det smäller, och bara tre helger kvar tills jag antagligen börjar julpynta så smått här hemma. Vart tog hösten vägen?


Det här reportaget om gamla julkort är ju som gjort för mig. Jag älskar ju gammaldags julkort så mycket att jag till och med har tre stycken i min bloggheader som ni säkert har märkt. Det finns även andra mysiga reportage om gamla bokmärken, TV-julkalendrar och en massa annat trevligt. Jag kan verkligen rekommendera tidningen till alla som älskar den klassiska, nostalgiska, traditionella julen. Särskilt i år när allting är så märkligt, dystert och ovisst, känns det nästan ännu mer angeläget med något tryggt och bestående som man kan känna igen sig i, en ljusglimt från förr som påminner om hur det en gång var.

Önskar er en fin söndag!

tisdag 27 oktober 2020

Nu Börjar Det Hända Saker

Känner ni det? Att nu är det faktiskt inte bara vi jultokiga som jular allt vad vi kan i vår lilla bloggvärld, utan att det numera även märks ute i samhället att advent är på väg. Plötsligt ser man jultecken överallt.


På grund av den rådande situationen med pandemin så har jag undvikit att besöka stormarknader och fysiska affärer i allmänhet det här året, utan har i stort sett enbart hållt mig till min lilla lokala matbutik, och vet ej än om det ens blir något besök i någon större affär innan jul för julspaning. Därför blir jag så lycklig för det lilla jag får i form av jultecken. Gissa om jag blev glad vid mitt senaste besök när detta torn av julgodsaker uppenbarade sig! Kan ju knappast bli bättre eller mer juligt än pepparkakor, pepparkakssdegar, kristyr, pepparkakshus och Nonstop! De brukar använda den här ytan för just julgott under säsongen, så mer lär förmodligen tillkomma den närmsta tiden. Nonstop är verkligen bland det godaste jag vet i form av godis, och något som jag starkt förknippar med julen eftersom vi alltid haft det på pepparkakshustaket.


Eftersom vi alltid gör eget pepparkashus av egen modell, så är köpehus aldrig något som vi provat eller antagligen aldrig kommer att prova, men jag tycker förpackningarna är så söta och juliga att titta på ändå. Och smidigt såklart för de som föredrar att köpa färdigt. Annas Pepparkakor är nostalgi för mig i största allmänhet. Eftersom jag heter Anna så trodde jag ju givetvis att pepparkakorna gjordes just för mig när jag var liten. Vilka tokiga idéer man hade som barn egentligen. Nu väntar jag bara på att fler julsaker kommer dyka upp i butiken. Hörnan där de brukar sälja julpynt är för närvarande upptagen av Halloween och Allhelgona, men det borde inte vara långt kvar tills det byts ut även där. Som jag längtar!

Det känns som om startskottet går nu!

torsdag 22 oktober 2020

Utebelysning Eftersökes


Det som absolut inte fick hända, har tyvärr hänt. Jag fick meddelandet häromdagen att vår älskade balkongbelysning nu var bortom all räddning och att vi måste hitta en ny. "Men det är väl bara att köpa en ny" tänker nog du som läser, och för de allra flesta är det nog bara så, men för oss är det inte riktigt så enkelt. Vi vill ju ha en exakt likadan, men det sorgliga är att det här är en modell som inte verkar finnas längre, i alla fall inte hos Konstsmide. Vi har alltså haft olika upplagor av exakt just den här belysningen ända sedan jag var barn, och för en som jag som alltid vill att allt ska vara som det alltid har varit, är detta ett sorgebesked.

Så nu får vi antingen leta land och rike runt efter en likadan, om det ens fortfarande finns någonstans att få tag på, eller hitta något värdigt substitut som faller oss i smaken. En inte helt enkel uppgift. Vi vill nog helst ha en med fristående större lampor, som är lätta att byta ut när någon lampa går, så att man kan ha slingan kvar i många, många år. Visst hade det varit enklare om man inte var så lätt fäst vid att saker och ting ska vara på ett visst sätt, om vi hade haft lite olika belysningar genom åren och det inte spelade någon roll hur den såg ut, men nu är man som man är. Om du som läser har sett vår älskade modell någonstans, hojta gärna till!

Hur gör ni med utebelysningen?

söndag 27 september 2020

Obligatoriskt Julgranspynt


De flesta av oss har nog något julgranspynt som bara måste hänga i granen varje år, oavsett om man bytt stil på pyntet genom åren eller inte. Kanske något som alltid hängt i granen sedan man var barn, eller kanske något speciellt man fått, ärvt, köpt eller gjort som tillkommit senare. Vi har flertalet julgranspynt som bara måste upp varje år, de flesta sådana som hängt med så länge jag kan minnas. Ett sådant obligatoriskt julgranspynt för mig är min älskade Tomte-Musse Pigg som pappa köpte åt mig när han var på Disney World i Florida för 30 år sedan. Vi har även en tillhörande Kalle Anka och Mimmi Pigg som syskonen fick, men det är just Musse som är så speciell för mig eftersom den är min, och jag tycker den är så julig och fin. Numera har vi en hel del Disneyjulpynt, men det hade vi inte när jag var barn, så det kändes extra speciellt då.

Ett annat mycket kärt obligatoriskt julgranspynt i vår familj är en skör liten trumpet i glas som faktiskt går att blåsa ton i (och där det alltid varit tradition att tuta i den åtminstone en gång varje jul innan den hängs upp), och som fått hänga högst upp i julgranen varje år sedan jag var barn. Vi barn fick knappt röra den då, och ville vi blåsa i den så var det händerna bakom ryggen medan en förälder höll i. Det är ju tack vare att vi tagit så väl hand om den som den fortfarande är hel efter alla dessa år och vi kan fortsätta att njuta av den.

Vad har ni för obligatoriskt julgranspynt?

onsdag 23 september 2020

Gammaldags Julpynt

Den fina internetbutiken Nostalgiska har hur mycket vackert gammaldags julpynt som helst. Dels rena nostalgisaker som man själv kommer ihåg från ens barndoms jular, eller som man kanske sett hemma hos mor- och farföräldrarna om jularna, men också en hel del julsaker med allmän gammaldags eller viktioriansk touch. En butik som passar mig som handen i handsken med andra ord. Tyvärr ganska mycket utanför min budget, men det kostar ju ingenting att bara titta och drömma sig bort. Här kommer några av mina favoriter.


Vilka alldeles underbara julägg att hänga i julgranen. Så vackra! De här skulle sitta som en smäck i granen.

De här vackra julgranspynten känns väldigt engelska tycker jag. Sådär härligt viktorianska som jag älskar.

Älskade pappersrader och julbonader. Finns knappast något mer svenskt sekelskifte och 1900-tal än så när det kommer till julpynt. Jag har själv lyckan att äga både ett par klassiska pappersrader och en fin julbonad, men vill absolut ha fler av båda två. De ger så oerhört mysig, fin stämning tycker jag.


Finns knappt något mer klassiskt än en låg, röd adventsljusstake med hjärtan på sidorna, perfekt för mossa med istuckna små röda lingon och flugsvampar. Och jag tror aldrig jag kommer tröttna på klassiska kulljusstakar. Mer traditionellt svenskt kan det knappast bli. De fanns ju redan vid förra sekelskiftet.

Änglaspel är nog bland det vackraste som finns när det kommer till julpynt. Så mycket nostalgi som ryms i en liten pinglande, snurrande ljusstake. Sådana där gröna fina granar i olika storlekar hade vi alltid på jularna när jag var barn. Jag tror de vi hade var lite svåra att trä ljusen i, vilket nog var anledningen till att de så småningom blev kvar i skåpet, istället för framme. Men de är ju härliga ändå.

Det finns hur mycket fint julgranspynt som helst i butiken, det här var bara de som föll mig allra mest i smaken. Älskar julgranskulor med glitter på! De blir så oerhört vackra i skenet från julgransljusen.

De här pappers- och bokmärkes hängerna var så otroligt söta och fina tycker jag. Vet inte om jag personligen skulle ha dem i granen kanske, men de skulle vara fina att hänga i fönstrena kanske, eller något liknande.


Så slutligen några jultändsticksaskar. De här var ju alldeles för underbara! Det finns ännu fler sorter i butiken, men de här var allra finast tycker jag. Så söta och vackra motiv, precis sådär gammaldags som jag älskar.

Ta er en titt själva och dröm er bort!

torsdag 27 augusti 2020

Julpyntstillskott


Sedan förra julen har det tillkommit ett par begagnade nyheter i min julpyntssamling. Grankottarna kommer ursprungligen från mina morföräldrar, men eftersom vi inte brukar hänga dem i familjens gran så tänkte jag att jag kunde få ta med dem hem till mig, att hänga i min lilla gran. Jag tyckte alltid så mycket om kottarna när jag var barn, så det ska bli så kul att återigen använda dem. De blåa passar kanske inte in i min julgran direkt, som mest går i rött, guld och lite vitt, men jag kan ju alltid hänga dem mot väggen där de inte syns. Förutom flugsvampar är nog just grankottar mina favoriter när det kommer till julgranspynt.

Julgransmattan låg i en korg med allehanda textiler som mina föräldrar kom över second hand, och eftersom jag ingen julgransmatta ägde så undrade de om jag ville ha den. Självklart ville jag det! Jag har själv vuxit upp med klassisk broderad julgransmatta i säckväv (mina föräldrar har och använder fortfarande densamme), så den här passar mig precis. Den är inte så stor heller, vilket är perfekt för min lilla gran.

Alltid roligt med mer julpynt! Att det är begagnat är ännu bättre. Det finns så mycket mer charm och själ i gammalt pynt tycker jag, som oftast saknas i nytillverkat. Varje sak har så mycket historia att berätta.

Har ni kommit över något nytt julpynt i år än?

söndag 3 november 2019

Julen Tio År Sedan

Eftersom det redan är november, och det äntligen kommer bli dags att börja pynta i slutet av den här månaden, så tänkte jag att det kunde vara lite kul att se hur julen såg ut för exakt ett årtionde sedan, 2009.

Det här är året innan jag började julblogga för första gången, och även året innan jag köpte min älskade systemkamera, så bilderna togs med min gamla vanliga digitalkamera (som sedan slutade att fungera helt några år senare). Mycket är dock sig likt jämfört med nu. Det som mest sticker ut är att här hade vi inte några Fyrklöverntallrikar än, och inte heller några röda ljus i kristallkronan.

Här märker man verkligen skillnaden i kvalité på bilderna, jämfört med hur det sett ut de senaste åren. Allt ser så luddigt ut på något vis. Jag märker också att här hade vi inte krubban brevid skåpet än.

Mycket är sig likt här också, det mest uppenbara är att här skulle vi verkligen behövt vår nya julgransslinga med 35 lampor, istället för den gamla. Det gapar lite tomma hål här och var, och jag misstänker att just denna granen gav mig huvudvärk när ljusen skulle sättas dit, då granen var så stor det året och det var så kort mellanrum mellan varje lampa. Det som mest är sig olikt vid öppna spisen är de två ljusstakarna i förgrunden, som numera brukar stå på annat håll, samt att det inte finns något gottbord nedanför.

Här hade vi farmors serveringsvagn, istället för den lite vackrare i trä som mamma hittade på antikaffären året efter. Vi hade ännu inte tänkt på att sätta ljusstakar på vagnen heller.

Närbild på några av de porslinstomtar som brukar pryda öppna spisen. De har inte direkt sin bestämda plats, utan fördelas ut över spisen så att det ser relativt jämt och symmetriskt ut. De allra flesta har hängt med sedan jag var barn, så det finns väldigt mycket nostalgiska känslor förknippade med dem.

Här är det inte mycket som är annorlunda jämfört med nu för tiden. Det har väl bara tillkommit någon mer kandelaber. Julälgen kan för övrigt dansa och spela "Santa Claus is Coming To Town" om man trycker på hans händer. Det är fortfarande lika roligt, tio år senare.

Det här året hade vi fått överta farmors vackra, ståtliga oscarianska flygelkandelabrar, efter att vi hade fått överta flygeln flera år tidigare. De stod alltid på flygeln hemma hos farmor när jag växte upp, så det var roligt att de äntligen fick höra ihop igen, så att säga. Det runda, röda bordet på den andra bilden, står numera på andra sidan rummet och agerar gottbord varje år, men här hade vi inte tänkt på det än.

Min älskade fiberoptiska julby som jag hade fått i julklapp ett par år tidigare. Och du ser rätt, det är  denna bild som har varit min profilbild på bloggen i alla år. Tycker den har exakt den perfekta mysiga julkänslan.

Köksfönstret är sig mest olikt av allt i det här inlägget. Det enda som är detsamma nu för tiden är den röda fönsterlöparen, samt att det fortfarande brukar vara julstjärnor, men både ljusstaken och själva krukorna är numera i bästa Juldisney-utformning från vår kära hovleverantör Fyrklövern.

I övrigt är det mesta i köket sig likt. Det här året hade vi inte hunnit dekorera pepparkakshuset färdigt på julaftonen, eftersom det står nedanför fönstret i bakgrunden utan nonstop på taket. Det gjordes nog dagen efter. Dock hade vi varit duktiga och ambitiösa nog att lägga upp både senap och äppelmos i vackra juliga krukor på julbordet, vilket tyvärr inte alltid händer nu för tiden. Vi brukade även lägga upp smör i en speciell julkruka när jag växte upp, vilket också tyvärr har uteblivit de senaste åren. Det får bli bättring där!

Den här julen hade vi fortfarande soffhörnan vid ytterväggen och det gamla vanliga sidobordet från min uppväxt, istället för det fina mer antika retrobordet i mörkt trä som nu finns där istället. I det stora röda paketet som var till mig, fanns för övrigt restrerande delar till Musses Julafton från Fyrklövern, som kan ses längst ner i inlägget. Men det visste jag ju inte om när jag tog bilden.

Jag hade något år tidigare fått granen, Musse och den öppna spisen från Musses Julafton-kollektionen och var så nöjd och lycklig över det och tänkte att det räckte ju mer än väl. Kunde aldrig ana att jag skulle få resten av serien! När den här bilden togs innan julklappsöppningen så stod således bara granen på skåpet.

Och här hade jag då äntligen fått hela den fantastiska Musses Julafton-kollektionen, som då sedan julen 2009 fått stå ovanpå spelskåpet varje år. Sedan dess har jag även fått en av tilläggsutgåvorna, den med farbror Joakim, knattarna, Kajsa och farmor Anka, så numera är det ganska fullt ovanpå skåpet om jularna.

Nu börjar man längta på allvar tills det är dags att pynta!