Så är äntligen Julaftonen kommen som en behövlig välkomnande ljusglimt, detta märkliga, dystra år utan dess like. För första gången i mitt liv blir vi bara den absolut närmsta familjen idag. Även om det är 25 år sedan vi hade hela släkten hemma på julen, så har vi ändå alltid haft min moster och även ibland farfar hos oss på jularna, så det blir annorlunda. Något annat som blev annorlunda, dock på ett bra sätt, var att vi för första gången hade tid för uppestittarkväll. Vi brukar alltid ha en del julstök kvar att göra då, så det har aldrig funnits tid till att bara sitta och mysa och njuta av att allt är klart. Men igår blev det äntligen av. Vi hann till och med att mysa till en julfilm hela familjen tidigare på dagen. Fantastiskt!
Eftersom det bara blir vi så tar vi det lugnare idag än vanligt. Istället för att klämma in en grötlunch mitt i allt, så tog vi sovmorgon och åt en senare julfrukost, och så kommer vi äta julbord senare på eftermiddagen efter Kalle Anka, istället för på kvällen som vi annars brukar. Det är mycket som talar för att julfriden i år redan kommer infinna sig på julafton istället för juldagen. Nu önskar jag alla er en underbar och fridfull julafton, i den mån det går detta år. Jag hoppas de flesta av er har åtminstone någon att fira med. Om inte så sänder jag dig en värmande julhälsning och hoppas att nästa jul blir som vanligt!
God Jul till er alla!